Fick en övning för rumpan och baksida lår. Kan jag sitta imorgon ska jag vara glad, herre vad det brände. Alltså jag är så otränad så det finns inte. Och kan jag med hjälp av träning, bli bättre i ryggen och få ner den dagliga smärtan lite så vore ju det helt underbart.

Jag tycker själv inte det är jobbigt o vara på gymmet, även om det är ett måste nu, det svåra är ju o ta sig dit. Väl där är det ju riktigt roligt o träna! Om man bara vet vad man ska göra så går det ju som en dans:) Sen är ju den bästa känslan när man kliver ut därifrån o är sådär trött i varenda muskel men ändå energifylld i huvudet.

Jag hoppas och vill få in träningen som en del i min vardag och inte bara nu när jag är sjukskriven och måste gå dit för o bli bättre.

Kombinera träning och ridning i vardagen och få det att funka längre än bara i en period är mitt mål just nu.

Sen att ha olika små mål tror jag att jag behöver för att ständigt pusha mig själv framåt.

När det gäller Brad och mig är målet att kunna gå in göra en bra runda med bra känsla på hoppbanan. Det behöver inte vara högt och vi behöver inte vara felfria. Känslan är det viktiga och att kunna skritta ut och känna att man är nöjd över sin prestation oavsett resultat.

Första "tävlingen" iår som är i sikte är när karlskoga har sin påskhoppning. 4 april är det tror jag.

Det vore så sjukt kul att komma iväg på den och veta att för 2 år sedan låg jag i Uppsala och opererades, visste inte om jag varken skulle kunna eller skulle vilja rida igen.

Åh fatta känslan. Vi måste dit, Brad och jag.

Nu ska jag slurpa i mig det sista kaffet och åka iväg till stallet.