Kan fortfarande inte fatta att det är MIN tur att åka.
Här sitter ja i det här lilla rummet helt själv. Tänkte iaf skriva ett sista blogg inlägg på Baram.
Imorgon åker Nathalie o jag 8.30 mot Haifa. Vet inte hur ja kommer att ha det med internet men ska försöka få tag i nått. Nu när jag har kommit in så i bloggandet så kan ja liksom inte sluta. Även om ja bara skkriver massa crap så är det ändå min grej. Skönt o bara skriva av sig det man tänker.
O endel av er är ju vääääldigt intresserade, men de är ju kul att folk faktiskt läser den här skiten jag skriver. Men om 1 år är de inte skit längre för då kommer ja titta tillbaka  minnas allt underbart som hänt här.
ååååååhhh Älskade Baram ja saknar dig redan!!!!! <3
Alla gånger ja stått o svärt över de där fucking äpplena.
Alla gånger ja har haft sjukt kul på puben.
Alla otroliga gapskratt vi haft i dinning.
Alla seriösa djupa diskussioner om livets mening.
Alla Rebeccas nysningar!!
Alla gånger man har dansat sig svettig till fruktansvärt dåliga låtar.
Alla gånger jag blivit fruktansvärt irriterad på Jacob.
Alla gånger ja har fått ont i magen av skratt när Ella har härmat Jorge. "Why???"
Alla gånger man har pratat skit på svenska bakom ryggen på Black Devil.
Alla liftningar man gjort tillsammans till Nahariya.
Alla galna efterfester med colombianerna!!
Alla gånger jag verkligen gjort bort mig..
Alla sköna stunder i members.
Alla super bra volontär resor.
Alla gånger vi har gjort "fyllemat" tillsammans o faktiskt hittat humus i kylskåpet! JULAFTOOOOOON
Alla tårar.
The Apple Packing Dance.
Allt. Jag kan fortsätta hela natten.
Jag kommer sakna det här stället, men jag vet att det inte är hejdå det är vi ses.

Tack för att ni har gjort mej till den jag är idag. Ni är Bäst. Baram är Bäst. <3

Tack för mig,, Gonatt!!

<3