Jag trodde aldrig att den här dagen skulle komma.

Den här resan känns så annorlunda på något sätt..

Svårt att förklara men de bara känns som att jag kommer vara borta en lång tid.

En väldigt lång tid, men det kanske är för jag och Angelica har pratat så mycket om allt det här att de har blivit en "stor" grej. Eller så är det helt enkelt så att jag blir borta ett tag.

O det är ju det här jag vill men känns så jävla jobbigt o säga hejdå till alla.

Alla nya männsikor som har kommit så nära mig det senaste året och fått mig o mått så jävla bra.

Och såklart familjen o alla andra vänner.

Och speciellt min älskade som jag ska säga hejdå till idag.

Nej idag kommer bli en sorglig dag, mycket mycket tårar och känslor känner jag, klockan är bara halv åtta och har redan varit känslosam.. usch men man lever ju bara en gång.

Det är ju nu eller aldrig.