Vilodag

Sov till klockan 12 idag, är det tillåtet fast man är sjukskriven?:)
Gick till mormor direkt när jag vaknat där lunchen frukosten var serverad.
Tillbaka hem till sängen där jag har legat hel dagen.
Det vart ju en rätt tuff helg för min kropp speciellt igår då jag kanske höll på liiite för mycket.
Gick utan kryckan hela dagen igår också vilket blir en tung belastning för ryggen. Kortare sträckor går bra men när jag står för mycket hjälper den där kära kryckan mig mycket.
 
Jag har faktiskt inte legat i sängen riktigt hela dagen förresten. Var uppe till stallet och mös lite med lilla Köttbullen.
Han är ju för go, ställde ut han på stallgången och borstade länge på honom, längtar tills det blir lite varmare ute då ska han få sig en ordentlig dusch!
Det var allt lite tomt utan min vita fara i stallet. Men jag vet att hon har det bra.
Det känns som en stor sten har lyfts från mina axlar nu när jag vet att hon får bra vård och framförallt motion.
Hon är ju ingen häst som ska stå i hagen hela dagarna, hon behöver röra på sig. Det här kommer göra henne gott:)
 
Imorgon är det ju dags för vårruset! Heja heja!!
5 km, jag hoppas att jag klarar det! Har gått några rundor på 3 km och en gång 5 km fast på band.
Det är en sak o gå på band än o gå ute.
Mycket mycket lättare att gå på band, kan ju hålla i mig vilket blir stooor hjälp för ryggen.
Men jag ska göra mitt absolut bästa för att klara mig från start till mål imorgon.
Är det så att jag inte klarar det så ska jag inte bli besviken på mig själv, det var ju inte länge sedan olyckan hände.
Jag får tänka att det är starkt av mig att avbryta ifall det inte går. Då har jag ju ändå försökt och gjort mitt bästa samt att jag inte pressade mig själv över gränsen. Det viktiga är inte att gå de här 5 kilometrarna imorgon, det viktiga är att bli frisk och få ryggen att läka på ett sånt bra sätt som möjligt, och så snabbt som möjligt!
Det har ju redan gått otroligt snabbt fram, jag hade aldrig klarat det om jag inte hade varit så fruktansvärt envis och sett saker från den positiva sidan. Det viktiga är att försöka, att göra sitt bästa, och inte ta ett misslyckande som något dåligt utan snarare som en lärdom.
Gör om, gör rätt.
Och självklart hade jag inte klarat det här så snabbt om jag inte hade haft min underbara familj som stöttar och hjälper mig i vått och torrt.
 
Tänk att även de dåligaste sakerna kan få människor att komma närmare varann.
 
Just för att jag inte ska sova till 12 imorgon med så valde jag att släppa ut hästarna imorgon. Då kommer jag upp i tid, måste sätta klockan på ringning lite tidigare och hinna ta en värktablett som måste hinna värka innan jag ger mig ut till hästarna.
 
Gonatt mina kära läsare, hoppas ni har haft en bra dag!
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0